Böner & golf

I natt vaknade jag av böneutroparen i kvarteret, han var verkligen på hugget för han verkade aldrig vilja sluta vilket jag gärna ville, speciellt kl 05.00 på morgonen. Till slut la han av och jag somnade om. Som troende skall man be fem gånger om dagen och det går inte att missa här eftersom böneutroparna är omöjliga att missa. Moskeer finns det överallt över hela gamla stan och när det är dags så ber männen, har ej sett kvinnorna, t o m på gatan. Dom är noga med att säga till mig, även om jag bara står och tittar ”no photos”, ”no, no” svarar jag snabbt och låter kameran hänga kvar vid midjan. Men jag är ju rätt sugen på att fota dom. Men generellt så är det rätt jobbigt att fotografera här, antingen skall dom ha betalt eller så blir dom sura. Jag har löst det med att genomföra snabba fototagningar så att ingen fattar vad som skett.
I gränderna är det trångt men det hindrar inte att mopeder, vespor, åsnor med kärror kommer i full fart och folk får hoppa åt sidan. Trodde jag skulle få andnöd när flera mopeder bara stod still och osade avgaser och inte kom fram eller bak trots att flera skrek och hojtade. Dom höll väl också på att gå under i avgaseran. Åsneskjutsarna är i alla fall luktfria till viss del

Idag spelade jag golf för första gången under resan. Det blev premiär på Palmeraie Golf Palace, en 27-håls anläggning, en halvtimme med taxi från där jag bor. Palmeraie är en enorm hotel komplex so förutom golf erbjuder, pooler, spa, hotell eller villor att hyra. Här finns helt enkelt det mesta. Jag var på plats i god tid för att betala greenfee och uppvärmning på driving rangen. Det var inte mycket golfare på plats så jag kom ut lite tidigare och fick spela med en italienare. Obligatoriskt på Marockanska golfbanor är caddies, vilket är nytt för mig. Jag fick en kille vid namn Ali. Han kunde bara marockanska och franska så det blev inte mycket sagt även om han förstod en del av min engelska. Det visade sig snart att han var duktig på avståndbedömning. I början tvekade jag till hans rekommendation och klubbval men det visade sig stämma, oftast. Kändes lite konstigt att inte dra på golfvagnen utan att enbart ta emot och ge tillbaka klubbor, lite lyxigt faktiskt. Hur gick då min golf? Bättre än förväntat även om jag hade svårt för greenerna som var hala som såpa. Drivern fungerade bättre och bättre ju längre vi spelade och italienaren hade lite svårt att inte dras med och försöka slå lika långt, men det fungerade inte alls för honom. Kändes dessutom lite bra att dra på långa drives! Italienaren hade tydligen alltid samma caddie som instruerade honom och ”ställde in” honom både på tee och i puttningen. Sammanfattningsvis en hyffsad runda men banan var inte speciellt bra och inte till det priset. Imorgon blir det Marockos äldsta bana från 1923, Royal Golf of Marrakech. Här har Churchill med flera kända personer spelat.
Åsna

Share
This entry was posted in Marrakech.